Kvintruppla krux och en knubbis i duggregn.

Ja så var det då fredag.
Väderleksrapporten hotade med att det grymma soliga höstvädret som lyst på oss när vi slösat bort veckan med att jobba skulle förbytas i regn under kvällen.

Raskt bestämde vi oss för att kasta oss ut i skogen efter lunch för att åtminstone hinna göra en fyra, fem nyturer.

Hasse ringde precis innan vi skulle dra och vi mötte upp den långe trevlige mannen precis som ett "härligt" duggregn började strila.

Vi bestämde oss för att åka ut ändå och se vad som hände. I skogen var det faktiskt torrt men märkligt nog mörkt trots att klockan var typ ett.

Färgglada borstarkillar.

-"Inga lampor, Jafafan vi kör väl så gott det går".
Som vanligt började vi på det svåraste och försökte ta oss upp för "Skogens konung". Det gick halvbra men jag lyckades komma ett move till jämfört med tidigare highpoint så jag är nöjd. John däremot var skitsur eftersom hans första försök såg "Flashartat" ut men sen hände inte så mycket mer.
Skogens konung är ett svårt problem. Inte bara för graden utan också för att mittenpartiet, där det svårighetsmässiga kruxet ligger, bär på fem direkt på varandra följande kruxmove som är ungefär lika hårda. Missar man på en är det godnatt. Jag är inne på det tredje i nuläget så det känns som om det fortfarande är lite uppförsbacke.



Krux nummer ett



John försöker gå förbi krux nummer två

Nedtagna på jorden å det bestämdaste knallade vi iväg till en av torsdagens borstningsväggar och försökte på några coola grejer. Länge såg det ut som om Hasses 5+ "Knubbis" skulle bli dagens enda nytur men i dagens sista skälvande minuter kravlade jag mig upp för sittstartsslabben "Världens coolaste grepp" 6a+ som kanske inte hade världens allra coolaste grepp men ändå riktigt, riktigt tuffa.

John försöker utan framgång på "Knubbis"

Sen var det dags, klockan var halv fyra och barn skulle hämtas och kundbesök utföras.
Jag längtar tillbaka för att sända de linjer som stod emot, det finns mycket schysst vid trehörningen.