Vädret är alltid bra i Norge. =)

Vädret är alltid bra i Norge!

Telefonen ringer och Martin vill till Norge och klättra en led i Uskedalen i Norge. Efter att vi pratas vid kollar jag in SMHI, yr och några andra väder sajter, jag väljer som vanligt den prognos som passar mig bäst. Den som visar bästa prognosen visar regn lör, sön, mån, 

tis, ons, tors, men på fredagen ska det vara sol för att sen fortsätta regna lör, sön osv.

Så jag sätter mig iallafall i bilen på onsdags kvällen med första mål Arvika. På torsdags morgonen packar vi ihop allt som ska med och sätter oss i bilen för den nio timmar långa resan mot Uskedalen och leden "en midsommarnatts dröm" 6+ 550m 11rl.

Resan går i dur med en massa regn och timmarna far fort genom det vackra 

fjällandskapet. Tillslut kommer vi fram och de vackra granithaven tornar upp sig i en mycket blöt Uskedalen. Det är inte mycket att göra så vi slår upp tältet under ökertind och kokar ihop en röra på korv pasta och broccoli samt två burkar Carlsberg. Tankarna far genom huvudet, har vi verkligen åkt 13 timmar i bil för ingenting!! Mörkret faller och vi med det.

På natten drömmer jag om hur jag tittar ut genom tältet för att se en torr vägg och vackert väder. Jag vaknar till och tänker hur kan jag vara så dum och tro att det skulle vara sant, det är mörkt i tältet så jag tror att det är molnigt ute, så jag somnar om. Någon timme senare drar Martin ner tältöppningen och en solgassande bergvägg möter oss. Vi flyger ut ur tältet och börjar direkt fundera på om det verkligen är sant och om väggen mot alla odds har torkat upp.

Vi stressar inte direkt på morgonen utan tar det väldigt lugnt, klockan hinner bli tio innan vi ens funderar på att gå upp till insteget. - "6+ hur svårt kan det vara, vi hinner nog upp på fyra timmar...." Ja, det var mycket oskarpt tänkt skulle det visa sig.

Det skulle visa sig att vi underskattade den här leden ganska ordentligt. Klockan ett står vi på insteget inför en mycket intensiv 6- efter det kom nästa smocka en 6- till med ett riktigt dåligt säkrat slabcrux med våra tre minikilar som vi tog med oss i sista sekund. Det skulle visa sig att dessa tre kilar räddade oss. Efter det kom eldprovet skulle det visa sig, pitch 4 grad 6. Den börjar med en helt fantastisk spricka i 30 meter som går från big hands till fingers helt otroligt! När jag står på standplats och tittar upp på Martin så är jag först lite avundsjuk på att han fått den här på sin lott men det dröjer inte länge förrän jag är glad att lottningen var som den var. Det skulle visa sig att de nästkommande 20 metrarna var hur svårt som helst och relativt otrevligt säkrat med endast våra plutt kilar. En stor eloge till Martin för att han höll ihop både huvud och fötter.

 

 

 

Tiden går som sagt var, solen försvinner bakom väggen och vi förstår. Det är en östlig vägg dvs sol på förmiddag skugga på eftermiddag. Man kan också se det såhär varmt som fan när vi gick upp till insteget, så pass varmt att vi kom på den fantastiska idéen att lämna våra varma tröjor vid insteget. När jag tillslut kommer upp till Martin på hans stand så känner vi oss båda lite stressade då vi varit på väggen i tre timmar och bara avverkat fyra av de elva replängderna. Vi inser att vi kanske inte alls kommer toppa ur om klättringen fortsätter på det här sättet, så vi beslutar helt enkelt att vända klockan sju oavsett hur långt vi kommit. 

Men något händer med oss, kanske för att det börjar bli riktigt kallt i våra underställ och regnjackor eller bara det faktum att vi bestämt oss för att nå toppen före sju. Vi ökar tempot, slutar fippla med standplatser, drar ihop replängder och bara kör. Trots det att resterande replängder enligt topon ska vara precis lika svåra. Klockan kvart i sju känner jag att det är någon som vill ha mer rep trots att jag ropat repslut. Jag förstår precis vad som hänt Martin har fått topp känning så det är bara att snällt följa efter simultant. Klockan sju toppar vi ur och det känns otroligt skönt att veta att firningen ner inte kommer bli alltför jobbig då leden är utrustad med fina firningsankare. Två timmar senare står vi vid insteget igen och mörkret tågar in. Vi plockar fram våra värmetröjor som vi lämnat vid insteget och äter varsitt kokt ägg för att sedan gå/glida/vada/snubbla ner till vårat tält och en festmåltid på korv,pasta,broccoli och två Carlsberg. På morgonen när vi vaknar så regnar det i Uskedalen så vi packar ihop för att åka och avsluta med fint väder i Nissedal.... Tack för en fin resa Martin!

 

//John